Forensisk beteende- och neurovetenskap – Katarina Howners forskargrupp

I forskargruppen Forensisk beteende- och neurovetenskap (FBN) bedriver vi projekt som på olika sätt rör kopplingen mellan psykisk störning, våld och normbrytande beteenden. Genom att undersöka individuella faktorer, såsom psykiatriska tillstånd och personlighetsdrag, samt olika miljöfaktorer, försöker vi förstå vad som leder till våldsutövande och andra antisociala beteenden.

porträtt av Katarina Howner
Katarina Howner. Foto: Hanna Maxstad

Vår forskargrupp har som målsättning att identifiera risk- och skyddsfaktorer för våld för att utveckla effektiva, individanpassade behandlingsmetoder. Vi försöker också att kartlägga olika riskprofiler och undersöka samband mellan psykisk ohälsa och våld. Genom detta arbete strävar vi efter att förebygga återfall i brott och, på sikt, minska våldsutövande. Forskningen är tvärvetenskaplig, och vårt team består av experter med olika bakgrunder inom områden som juridik, psykiatri, psykologi och neurovetenskap.

Samverkan

Vi har ett nära samarbete med Rättsmedicinalverket, Centrum för psykiatriforskning, Stockholms Universit (Juridiska institutionen, Psykologiska institutionen och SUBIC), Region Stockholm och Rättspsykiatri Vård Stockholm, Statens Institutionsstyrelse (SiS), CELAM vid Göteborgs Universitet, Örebro universitet och Lunds universitet (Institutionen för kliniska vetenskaper och Socialhögskolan).  

Ett urval av pågående forskningsprojekt

Från Gen till hjärna – olika aspekter av begreppet psykopati (GeBra I & II)

GeBra I är en tvärsnittsstudie innefattande klienter inom Kriminalvården med syfte att undersöka samband mellan specifika kandidatgener, personlighetsdrag och neuropsykologiska funktioner med särskilt fokus på psykopatiska drag och beteenden. GeBra II är en hjärnavbildningsstudie med syfte att undersöka biologiska korrelat i hjärnan kopplat till psykopatiska drag i normalbefolkning.

Den triarkiska modellen av psykopati kopplat till rädslolöst temperament och empati  (TriFE)

TriFE är ett doktorandprojekt som undersöker sambandet mellan psykopatiska personlighetsdrag, specifika reaktionsmönster i hjärtfrekvensvariabilitet (HRV) och förmågan till emotionsigenkänning. Studien genomförs vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenhet i Stockholm. Vi jämför intagna med individer från den allmänna befolkningen i syfte att kartlägga hur personlighet och stabila känslomässiga reaktionsmönster relaterar till empati (inlevelseförmåga), samt att undersöka hur dessa faktorer hänger samman med risken för brott och återfall i brottslighet.

Stockholms Projektet för Rättspsykiatri (SPRätt)

SPRätt är en pågående studie som jämför tre olika grupper av individer; de med psykosspektrumdiagnoser som uppträtt våldsamt, de med psykosspektrumdiagnoser som inte har en våldshistorik samt friska personer i samhället. Projektet utnyttjar hjärnavbildning i form av fNIRS (functional near infrared spectroscopy), mått på hudkonduktans vid olika övningar och analys av uttryck av ansiktsemotioner under olika kognition och social kognition test. Målsättningen är att ge vården verktyg för att bli bättre på att identifiera och behandla individer innan våldshandlingar begås.

Vårdnadskonflikt och våld i samband med separation    

Detta är en populationsbaserad registerstudie av föräldrapar med minderåriga barn där vi studerar vad som särskiljer de par som inleder en juridisk tvist från dem som hanterar frågor om vårdnad, boende och umgänge efter separation utanför domstol. Syftet med projektet är att identifiera riskfaktorer för vårdnadstvister och våld i samband med separation, med särskilt fokus på till exempel psykisk och fysisk ohälsa, våld och annan kriminalitet. Vi vill även studera följderna för barn och föräldrar när det gäller hälsa och sociala faktorer.

Longitudinell intervjustudie om tvångsvårdade flickors upplevelser av vård och behandling på SiS

Denna studie syftar till att undersöka upplevelsen av vård och behandling under vistelsetiden på SiS bland flickor, 15-18 år,  placerade på LVU behandlingshem. Avsikten är att undersöka hur flickorna upplever sin situation som placerad, och om upplevelsen av att vårdas i enskildhet. Dessutom kommer vi att undersöka vilka erfarenheter flickorna får med sig när de skrivits ut från SiS, genom att göra uppföljande intervjuer cirka sex månader efter att flickorna blivit utskrivna från SiS.

Psykiatriska vårdbehov bland barn, ungdomar och klienter inom Statens institutionsstyrelse 

Detta är en studie som är i slutfasen, och som med en tvärsnittsdesign har kartlagt fastställda psykiatriska diagnoser, kliniska symptom på psykiatriska besvär och akuta psykiatriska tillstånd hos dem som är tvångsplacerade inom SiS. 

Partnervåld

Inom detta tema bedrivs ett forskningsprojekt som syftar till att undersöka omfattning och karaktäristika av dödligt partnervåld i Sverige mellan 1990 och 2021. I detta projekt ingår även att studera annat dödligt våld mot kvinnor för att undersöka utveckling av dödligt våld som drabbar kvinnor, samt att identifiera typologier av gärningspersoner med utgångspunkt i uppgifter om gärningsperson, brottsoffer samt gärning. I ett annat projekt, som baseras på kvalitativa intervjuer, undersöks hur partnervåldsutövare själva resonerar avseende våldsproblematik, hjälpbehov, samt mottaglighet för och erfarenheter av insatser. Projektet baseras på djupintervjuer med såväl lagförda som frivilligt sökande partnervåldsutövare.

Ett annat samarbete inom detta tema är med Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) i ett mångårigt projekt om partnervåld. Dessa studier inkluderar randomiserade tester av kognitiv behandling i grupp för våldsutövare som vill, men inte kan, begränsa sitt våldsutövande. Behandlingen omfattar både män och kvinnor och har visat goda resultat vid ett- och femårsuppföljningar. Resultaten har varit lovande med hög precision i riskbedömningar och effektivitet i insatser, såsom snabb installation av våldslarm. Under de sju år projektet har pågått har inga partnermord inträffat.

Uppföljning av rättspsykiatriska bedömningar

Projektet består av en kohortstudie av personer som genomgått en utvidgad §7 undersökning eller en rättspsykiatrisk undersökning. Syftet är att undersöka om det förekommer skillnader mellan utredningsenheter, hur domstolarna hanterar bedömningarna i påföljdsval, hur personerna fungerar inom ramen för påföljden samt förekomst av återfall i brott. 

Empatibrist och dödligt våld: Från sadism och psykopati till autism och vansinnesdåd

Doktorandprojektet undersöker sambandet mellan brister i empati och dödligt våld i Sverige ur olika aspekter genom fyra delstudier baserade på registerdata, domar och rättspsykiatriska utlåtanden. Projektet bidrar med ny kunskap om gärningsmannaprofiler, brottsbeteende och psykisk ohälsa i samband med dödligt våld.

Tiden innan gärningen - Riskmönster i den psykiatriska vården innan en brottslig gärning

Syftet med studien är att kartlägga riskmönster hos patienter inom psykiatrin som begår brottsliga gärningar och blir föremål för en rättspsykiatrisk undersökning. Målsättningen är att öka riskmedvetenheten inom psykiatriska verksamheter och på sikt bidra till att minska risken att psykiatriska patienter blir rättspsykiatriska patienter.

 

 

 

 

Publikationer

Utvalda publikationer

Svenska publikationer

Dödligt Partnervåld Mot UngaCaman S & Skott S. Jämställdhetsmyndigheten. November 2023

Från gen till hjärna. Howner K, Pauli M, Liljeberg J, Alonso HÖ. Norrköping: Kriminalvården Digitaltryck 2020, ISBN: 978-91-89067-00-4. 

SBU. Behandling och bedömning i rättspsykiatrisk vård. En kartläggning av systematiska översikter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2017. SBU-rapport nr 264. ISBN 978-91-88437-06-8.

SBU. Läkemedelsbehandling inom rättspsykiatrisk vård. En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU-rapport nr 286. ISBN 978-91-88437-28-0.

Finansiering

Vår forskning bedrivs med stöd från:

  • Rättsmedicinalverket
  • Karolinska Institutet
  • Socialstyrelsen
  • SiS

Medarbetare och kontakt

Gruppledare

Alla medarbetare i gruppen

OSZAR »